I get lost in this world
Idag har två av mina älsklingar vart här och kollat på film med mig. Märta och Emma tog sig en sväng hit och hängde med mig trots mina fräscha hostattcker.
Kan inte fatta att helgen som kommer är Emmas sista hemma. Sen drar hon till Göteborg och Robban. Jag är sjukt glad för hennes skull och stolt över att hon tar det här steget. Men jag skulle ju ljuga om jag sa att det inte var jobbigt. Min älskade stöttepelare ska lämna mig. Det är sjukt tungt. Men jag vet att hon kommer få det så bra där nere.
En glad sak är att min baby Isabelle kommer hem på torsdag. Jag längtar efter henne sjukt mycket. Känns som det var hundra år sen jag hängde med min babe. Men nu kommer hon iaf hem över helgen och det blir sjukt bra. Vi ska se till att det blir en grym utgång på lördag så vi verkligen kan fira av Emma.
Vi har planerat in champagne och lakritsshots. Ohh den kvällen kommer bli en enda stor dimma i think.
I helgen var jag och pappa i Norge och hjälpte Nina och Alex att packa/flytta Alex saker till hans nya place. Det var kul att träffa dom men samtidigt skitjobbigt. Att veta att det är finito liksom. När vi låg i sängen vi tre och kollade på Criminal Minds och Nina tog oss i varsin hand och sa "det här är sista gången vi ligger såhär" ville jag sjunka genom marken. Men i guess att det är sånt här man får ta ibland. Inte för att det gör det hela mindre jobbigt egentligen...
Tänker så mycket på min vän N nu... Kan inte riktigt förstå att det är sant liksom. Ohh jag vill bara krama om honom. Få allting att bli bra igen. Få tillbaka hans bror. För det här är fan inte rätt asså. Såhär ska det inte få vara. Man får ett annat perspektiv, man förstår hur lätt någon kan ryckas bort från oss. Och det är inte rättvist.
Kan inte fatta att helgen som kommer är Emmas sista hemma. Sen drar hon till Göteborg och Robban. Jag är sjukt glad för hennes skull och stolt över att hon tar det här steget. Men jag skulle ju ljuga om jag sa att det inte var jobbigt. Min älskade stöttepelare ska lämna mig. Det är sjukt tungt. Men jag vet att hon kommer få det så bra där nere.
En glad sak är att min baby Isabelle kommer hem på torsdag. Jag längtar efter henne sjukt mycket. Känns som det var hundra år sen jag hängde med min babe. Men nu kommer hon iaf hem över helgen och det blir sjukt bra. Vi ska se till att det blir en grym utgång på lördag så vi verkligen kan fira av Emma.
Vi har planerat in champagne och lakritsshots. Ohh den kvällen kommer bli en enda stor dimma i think.
I helgen var jag och pappa i Norge och hjälpte Nina och Alex att packa/flytta Alex saker till hans nya place. Det var kul att träffa dom men samtidigt skitjobbigt. Att veta att det är finito liksom. När vi låg i sängen vi tre och kollade på Criminal Minds och Nina tog oss i varsin hand och sa "det här är sista gången vi ligger såhär" ville jag sjunka genom marken. Men i guess att det är sånt här man får ta ibland. Inte för att det gör det hela mindre jobbigt egentligen...
Tänker så mycket på min vän N nu... Kan inte riktigt förstå att det är sant liksom. Ohh jag vill bara krama om honom. Få allting att bli bra igen. Få tillbaka hans bror. För det här är fan inte rätt asså. Såhär ska det inte få vara. Man får ett annat perspektiv, man förstår hur lätt någon kan ryckas bort från oss. Och det är inte rättvist.
Kommentarer
Trackback
