One last breath

Ibland kan man ju undra vad som rör sig i folks små skallar. Och ibland vill man bara slå in deras pannben eller krypa in därinne och kolla om det verkligen är nån hemma. Men det kan man ju inte. Så då sitter man här och funderar istället.

Imorn är det fest. Miriam ska ju lämna oss för att plugga till läkare i Danmark. Sjukt kul för henne, men trist för oss. Så vi ska ha en liten hejdåfest för henne imorn. Det kommer bli sjukt roligt och Nirosha kommer hem också. Underbart.

Helgen förresten.. den vet jag inte om jag vill uttala mig om alls. Jag drack sprit i lördags. Jag tål inte sprit, jag blir dum i huvudet. Så jag gjorde dumma grejer och sen spydde jag på vägen hem. Och när jag kom hem. Men först väckte jag hela min familj så mamma och Emma stod i trappan och skrattade åt min snefylla. Jag skrattade också. Till och med när jag slog ihjäl huvudet i min sänggavel. Ibland är ju inte humorn på topp.

Nu vill jag ha ett jobb så jag kan skaffa en fin lägenhet. Fast jag vet inte om jag pallar att flytta hemifrån. Jag vet inte om jag pallar att vara själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0